Kursen ger en fördjupad introduktion till kognitionspsykologins teoretiska fundament och metodologiska ramverk. Fokus ligger på människans intellektuella processer – hur vi som vuxna individer selekterar, kodar, lagrar och tillämpar information i interaktion med vår omvärld. Genom att integrera aktuell forskning inom kognitiv neurovetenskap belyses de biologiska korrelaten till mänskligt tänkande. Kursen sätter även teorierna i ett större sammanhang genom att analysera hur kognitionsforskning kan appliceras för att lösa komplexa samhällsutmaningar och optimera mänsklig prestation.

• Perception och uppmärksamhet: Mekanismerna bakom informationsintag.

• Minnessystem: Struktur och funktion för kort- och långtidslagring.

• Högre kognitiva funktioner: Tänkande, problemlösning och språklig bearbetning.

• Affektiv kognition: Samspelet mellan emotionella processer och beslutsfattande.
  
  
  

Kursen ger en omfattande introduktion till människan som social varelse och utforskar de komplexa sambanden mellan individens inre processer och den yttre sociala kontexten. Fokus ligger på att förstå hur samhällsförhållanden, rådande normer och interpersonella relationer formar kognition, intentioner och välmående. 

Kursen förenar teori med metod genom att introducera experimentell metodik, vilket ger studenten verktyg för att vetenskapligt analysera sociala beteenden. Vidare integreras en introduktion till informationsteknik för att belysa hur den digitala utvecklingen påverkar social interaktion och kommunikationsmönster och beslutsfattning.

Individen i den sociala världen: Analys av självet, social perception och attitydbildning.

Social interaktion och påverkan: Studier av social påverkan, maktstrukturer samt mekanismerna bakom aggression kontra prosocialt beteende.

Gruppdynamik och kategorisering: Utforskning av grupprocesser, stereotyper, fördomar och diskriminering.

Samhällskontext och utmaningar: Särskild vikt läggs vid maktstrukturer och mäns våld mot kvinnor som en kritisk samhällsfråga**

**Jag har sedan dess fördjupat mig vidare i maktstrukturer av kvinnors våld mot män, kvinnors våld mot kvinnor, mäns våld mot män: binära och icke-binära maktstrukturer och våld.

Kursen handlar om hur biologiska faktorer påverkar människans perception, kognition, emotion, motivation och beteende ur ett biologiskt perspektiv. Genom att studera nervsystemets arkitektur och fysiologiska processer skapas en djupare förståelse för hur kroppsliga mekanismer utgör fundamentet för våra psykologiska funktioner.

Neuroanatomi och fysiologi: Detaljerad genomgång av det mänskliga nervsystemets indelning samt identifiering av centrala hjärnstrukturer och deras funktioner.

Biologiska korrelat: Analys av hur biologiska faktorer modulerar och styr perception, kognition, emotion och motivation.

Psykopatologi: Utforskning av den biologiska basen för psykiska störningar och avvikande beteende.

Forskningsmetoder: Identifiera och tillämpa forskningsmetoder inom biologisk psykologi. Tolka och kritiskt granska empiriska studier och metodval. Kommunicera komplex information rörande kognitionens biologiska bas på ett strukturerat och vetenskapligt sätt.

Kursen ger en djupgående förståelse för mänskligt beteende i arbetslivet och hur psykologiska principer kan appliceras för att främja välmående och effektivitet i organisationer. Fokus ligger på samspelet mellan individens motivation, gruppens dynamik och organisationens strukturer. Ett genomgående inslag är studentens reflektion över sin egen roll i grupprocesser och en kritisk granskning av hur individ och grupp ömsesidigt påverkar varandras utveckling och beteende.

Arbetsmotivation och tillfredsställelse: Teoretiska ramverk för vad som motiverar individer och hur detta påverkar trivsel och produktivitet.

Gruppdynamik och ledarskap: Analys av faktorer som bidrar till framgångsrika team, konfliktshantering och hur ledarskap formar organisationskulturen.

Hälsa och förändring: Studier av arbetsrelaterad stress samt psykologiska aspekter av organisationsförändring och lärande.

Samhällsperspektiv: Integration av jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv inom ramen för arbetspsykologisk tillämpning.

Kursen i personlighetspsykologi beskriver och förklarar uppkomsten av olika personlighetsdrag utifrån olika teoriers förklaringsmodeller och varför dessa varierar mellan olika individer. Genom en djupgående genomgång av människans personlighetsstrukturer och de individuella skillnader som formar vårt beteende, med hänsyn till både historiska och samtida perspektiv. Kursen behandlar teorier och dess tillämpningar inom psykodynamik, inlärningspsykologi, sociala- kognitiv och fenomenologisk teori samt psykologiska tester för urval och diagnos.

Psykodynamiska och fenomenologiska perspektiv: Fokus på inre drivkrafter, självuppfattning och subjektiva upplevelser.

Inlärningspsykologi och social-kognitiv teori: Hur miljö, kognition och social interaktion formar personligheten.

Differentiell psykologi: Studiet av individuella skillnader och egenskapsmodeller

Utöver de teoretiska kunskaperna fås en professionell färdighet och vetenskaplig metodik samt testteorins grunder:
Urval och diagnos: Förståelse för hur psykologiska tester används för att bedöma personlighetsegenskaper i kliniska och arbetspsykologiska sammanhang.
Kritisk granskning: Utveckling av förmågan att värdera validitet och reliabilitet i olika mätinstrument.

Kursen ger fördjupande kunskaper i familjerelationer och kommunikation inom familjen och om problemområdet "våld i familjen". Samt uppfostranssätt som förebygger barns utåtriktade problembeteenden och inblick i program som stöttar föräldrars uppfostran. Kursen är både forskningsinriktad och praxisorienterad.

Familjerelationer & Kommunikation: Analys av interaktioner inom familjen och rådgivningsmetodik vid äktenskapliga konflikter.

Våld i nära relationer: Identifiering och förståelse av våldsproblematik, inklusive tecken på barnmisshandel och dess konsekvenser.

Föräldraskap & Prevention: Studier av uppfostransstilar och evidensbaserade program som syftar till att förebygga utåtriktat problembeteende hos barn.

Kulturella perspektiv: Utforskande av hur sociokulturella faktorer formar familjeliv och normer.

Från teori till rådgivning: Hur psykologiska modeller kan användas som beslutsstöd vid kvalificerad rådgivning.

Normativitet i förändring: En kritisk granskning av begreppet "normalfamilj" och hur familjekonstellationer utvecklas i dagens samhälle.

Evidensbaserad praxis: Utvärdering av stödprogram för föräldrar och deras effektivitet i att främja gynnsamma uppväxtvillkor.

Kursen ger en heltäckande analys av människans utveckling från prenatal fas till livets slutskede. Fokus ligger på samspelet mellan arv och miljö samt hur individen formas genom fysiska, kognitiva och socioemotionella processer

Fysisk utveckling: Utforskande av motorisk mognad och sinnesmodaliteter, samt den biologiska grunden för tillväxt och åldrande.

Kognitiv utveckling: Analys av hur minne, språk, tänkande och intelligens formas under uppväxten samt hur dessa funktioner förändras under ålderdomen.

Social- och personlighetsutveckling: Studier av identitetsformering, anknytning och hur våra relationer till andra utvecklas och transformeras genom olika livsfaser.

Kursen ger en djupgående förståelse för den mänskliga livsresan och rustade mig med verktyg för att analysera komplexa beteenden och processer ur ett livscykelperspektiv genom bland annat: 

Teoretisk analys: Förmåga att beskriva och kontrastera olika utvecklingspsykologiska teorier samt använda dessa för att tolka specifika fallstudier och scenarier.
Experimentell metodik: Genom laborationer fåmöjlighet att praktiskt undersöka mänsklig utveckling och samla in data.
Kritisk reflektion: Övning i att värdera hur utvecklingspsykologisk kunskap kan tillämpas etiskt och funktionellt i vardagliga och professionella sammanhang.
Vetenskaplig kommunikation: Träning i att muntligt och skriftligt presentera forskningsresultat på ett sakligt och akademiskt vis.

Kursen utgör en bred introduktion till psykologi som vetenskap och dess praktiska tillämpningsområden. Den gav en solid teoretisk grund genom att utforska allt från hjärnans biologiska funktioner till människans sociala samspel. Kursen knyter samman flera psykologiska perspektiv, historiska teorier och modern forskning.

Psykologins fundament: Genomgång av ämnets historiska framväxt, moderna perspektiv och de vetenskapliga metoder som ligger till grund för psykologisk forskning.

Biologisk psykologi & Neurofysiologi: Studier av den biologiska basen för mänskligt beteende, inklusive nervsystemets struktur och funktion.

Individen i fokus (Kognition, Motivation & Emotion): Analys av mentala processer såsom tänkande och minne, samt de drivkrafter som styr våra känslor och vårt agerande.

Livslång utveckling & Personlighet: Utforskande av människans utveckling genom livets olika skeden samt de teorier som förklarar individuella skillnader och personlighetsdrag.

Socialpsykologi: Undersökning av hur individen påverkas av sociala kontexter, gruppdynamik och interaktion med andra.

Kursen erbjuder en djupgående analys av psykologins evolution – från dess rötter i antikens filosofi till dagens högteknologiska forskning. Den ger en kontextuell förståelse för hur psykologin har etablerats som en självständig vetenskap och hur historiska paradigm fortsätter att forma moderna teorier. Kursen fungerar som en länk mellan dåtid och framtid, som formar en kritisk blick för hur psykologiska sanningar konstrueras och förändras över tid.

Idéhistoriska rötter: Utforskande av antikens filosofer och de tidiga trenderna fram till 1800-talet som lade grunden för förståelsen av själslivet och medvetandet.

Psykologins vetenskapliga genombrott: Analys av 1800-talets och 1900-talets pionjärer och hur deras metodologiska vägval transformerade psykologin från filosofi till empirisk vetenskap.

Aktuella trender & Paradigm: Genomgång av dagens tongivande strömningar och hur de förhåller sig till historiska skolor såsom behaviorism, psykoanalys och kognitivism.

Framtidsanalys: Diskussion och reflektion kring psykologins utvecklingspotential i ett föränderligt samhälle, med hänsyn till teknologisk och vetenskaplig innovation.

Kursen erbjuder en akademisk introduktion till de psykologiska mekanismerna bakom religiösa och transcendenta erfarenheter. Genom att fokusera på gränslandet mellan individens inre upplevelsevärld och det yttre existensrummet, undersöks hur människan konstruerar mening genom extraordinära tillstånd. Kursen ger en inblick i människans sökande efter mening och de psykologiska ramverk som krävs för att förstå extraordinära och mystika medvetandetillstånd i vår samtid.

Djuppsykologi & Jungiansk analys: Utforskande av det omedvetnas roll, arketyper och relationen till det transcendenta.

Psykofenomenologi: Studier av hur religiös perception är psykologiskt möjlig och hur fenomen som "det andra" framträder för individen.

Transpersonell psykologi: Analys av förändrade medvetandetillstånd och upplevelser som sträcker sig bortom det individuella jaget.

Kursen förenar psykologiska teorier med praktisk forskningsmetodik:
Kvalitativa metoder: Introduktion till vetenskapliga förhållningssätt för att studera subjektiva upplevelser.
Intervjuteknik: Praktisk träning i att samla in narrativ kring individers tro och erfarenheter.
Kritiskt tänkande: Utveckling av förmågan att analysera religiösa fenomen utan att reducera eller förlora deras psykologiska komplexitet.

Godkänt 15hp uppsatsarbete vid Örebro Universitet: 

"Alcohol, Defense Style, and Gender in Adult University Student Sample" My Larsson, 2023

Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan olika försvarsstilar (omogna, mogna och neurotiska) och specifika drickandesituationer (negativa, positiva och frestande) hos universitetsstudenter. Studien genomfördes som en replikationsstudie för att pröva tidigare fynd om psykologiska processer och alkoholvanor i en icke-klinisk miljö. 

Datainsamling: Data samlades in under våren 2023 via en enkät till universitetsstudenter.

Mätinstrument: För att mäta försvarsstilar användes DSQ-40 (Defense Style Questionnaire) och för att identifiera drickandesituationer användes IDTS-alkohol (Inventory of Drinking Situations).

Analysmetoder: Resultaten bearbetades med avancerade statistiska verktyg:

Enkelriktad MANOVA: För att undersöka skillnader mellan grupper.

Hierarkisk linjär regression: För att se hur väl försvarsstilar förklarar drickande.

Modererad regression: För att undersöka om variabler som kön påverkar styrkan i sambanden.

Resultatet visade att:

Omogna försvarsstilar: Uppvisade ett starkt samband med drickande i negativa och frestande situationer för både män och kvinnor.

Mogna försvarsstilar: Fungerade som en skyddande faktor och var associerade med en lägre frekvens av problematiska drickandesituationer.
Könsskillnader: Studien visade inga könsskillnader i sambandet mellan försvarsstilar och drickandesituationer.

*Det återstår en statistikkurs innan min kandidatexamen i psykologi är klar. 

• Kursen ger en djupgående introduktion till hur mänskliga minnesprocesser påverkar rättsliga förfaranden. Fokus ligger på att förstå tillförlitligheten i vittnesmål genom att analysera kognitiva begränsningar, social påverkan och evidensbaserade utfrågningstekniker.
  
  Minnespsykologiska fundament: Analys av hur händelser kodas, lagras och återges, med särskilt fokus på minnesrelaterade felkällor och fenomen som kan förvränga en vittnesutsaga.

• Personigenkänning & Identifikation: Studier av de faktorer som påverkar vår förmåga att identifiera människor, inklusive styrkor och svagheter vid olika typer av vittneskonfrontationer.

• Barns vittnesmål: Specialiserad kunskap om barns kognitiva förutsättningar, sårbarhet för ledande frågor och specifika styrkor/brister i deras vittnesmål.

• Forensisk intervjumetodik: Utvärdering av olika tekniker för utfrågning av vittnen, där målet är att maximera informationsutbytet utan att kontaminera minnesbilden.

grund inom kriminologi genom att förena teoretisk förståelse, metodologisk kompetens och praktisk analys av samhällets åtgärder mot brott. Inledningsvis etableras en bred kunskapsbas kring brottslighetens karaktär och omfattning, där centrala begrepp och utmaningar vid studiet av lagöverträdelser belyses.

Denna teoretiska grund fördjupas sedan genom en grundlig genomgång av vetenskaplig metod. Här ligger fokus på att utveckla förmågan att självständigt genomföra och kritiskt granska kriminologiska undersökningar med hjälp av både kvalitativa analysmetoder, såsom intervjuteknik, och kvantitativa statistiska analyser.

Slutligen sätts kunskaperna i ett samhälleligt sammanhang genom studier i kriminalpolitik. Här analyseras rättsväsendets hantering av brott samt effekterna av olika brottspreventiva åtgärder ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genomgående utvecklas ett kritiskt förhållningssätt till hur samhället definierar, mäter och reagerar på brottslighet, med målet att förstå komplexa samband mellan individ, brott och rättskipning.

Teoretisk och begreppslig grund: En introduktion till kriminologins kärnbegrepp samt metoder för att kartlägga brottslighetens omfattning, utveckling och karaktär i samhället.
Vetenskaplig metodik: Praktisk och teoretisk färdighet i att tillämpa samt kritiskt granska kvalitativa och kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder.
Kriminalpolitisk analys: En historisk och teoretisk genomgång av rättsväsendets åtgärder och brottsprevention, med fokus på att kritiskt utvärdera effekterna av olika politiska insatser.

Kursen ger en djupgående introduktion till hur mänskliga minnesprocesser påverkar rättsliga förfaranden. Fokus ligger på att förstå tillförlitligheten i vittnesmål genom att analysera kognitiva begränsningar, social påverkan och evidensbaserade utfrågningstekniker. Kursen förenar kognitionsforskning med juridisk praxis för att öka förståelsen för vittnesmålets komplexitet och stärka rättssäkerheten genom vetenskapligt förankrade metoder.

Teoretisk fördjupning och genusanalys: Avancerad analys av kriminologiska förklaringsmodeller på både individ- och strukturnivå, med särskilt fokus på genusteorins tillämpning inom forskningsfältet.

Kvantitativ analys och SPSS-kompetens: Praktisk färdighet i statistisk metodik och databearbetning, vilket förbereder för professionellt arbete med utredning och analys av vetenskapliga rapporter.

Viktimologiska perspektiv: Kritisk granskning av brottsofferbegreppet och de sociala processer som skapar och formar bilden av offerskap i samhället och inom rättsväsendet.

Kursen ger verktyg för att kritiskt värdera bevisvärdet i en utsaga och arbeta experimentellt inom fältet:

Tillförlitlighetsbedömning: Värdering av metoder för att avgöra hur väl en utsaga överensstämmer med faktiska händelser, samt medvetenhet om de risker som finns vid subjektiva bedömningar.

Experimentell metodik: Praktisk tillämpning genom att genomföra, rapportera och analysera resultat från vittnespsykologiska experiment.

Kritisk granskning: Identifiering av systematiska felkällor i rättsliga processer, från den initiala utfrågningen till den slutgiltiga konfrontationen.

Godkänd 30hp kandidatkurs varav godkänt 15hp uppsatsarbete vid Stockholms Universitet:

"Våldsvågens utveckling i moderna Stockholm.

Har frekvensen av skjutningar och sprängningar 2018–2024 ett regionalt eller lokalt samband?"

My Larsson och Agnes Lyreborg, 2025

Handledare: Sven Granath

Resultatet av studien visade på ett signifikant positivt samband mellan sprängningar till följd av skjutningar i polisområde City vid en fördröjning på ett halvår. För övriga två polisområden, Nord och Syd, samt för polisregion Stockholm hittades inga signifikanta samband, varken samtida eller fördröjda. Pearsons-r analysen visade dock på ett svagt positivt samband för polisområde Nord och City och ett svagt negativt samband för Syd. CCF-analysen av polisområde Nord och polisregion Stockholm antyder att det kan finnas ett samband mellan skjutningar och sprängningar. Sambandet som hittades i City kan förklaras av rutinaktivitetsteorin, near-repeat, geografisk koncentration, differentiella associationer, social desorganisation och brottens motivbild där lokala faktorer kan vara avgörande för i vilken grad skjutningar och sprängningar korrelerar. En möjlig förklaring till samvariationen mellan skjutningarna och sprängningarna i polisområde City kan vara att våldshandlingarna har ett gemensamt motiv, medan i polisområdena Nord och Syd kan skjutningar och sprängningar ha olika motiv och syften.

Kursen behandlar teorier om våld och våldsanvändning i samhället och tar upp samhälleliga och sociala villkor för konflikter, våld och terrorism. Kursen behandlar teoretiska perspektiv på hur våld och konflikter formas, upprätthålls och sanktioneras i samhällen, inklusive teman som terrorism och genusrelaterat våld. Kursen ger verktyg för att förstå våldets sociala natur och hur det påverkar, och påverkas av, sociala strukturer och möten. 

Teorier om våld: Genomgång av sociologiska förklaringsmodeller för våldsanvändning, inklusive våldskulturteori.

Samhälleliga villkor: Analys av hur klass, kön, etnicitet och religion samspelar med våld.

Våldets former: Studier av allt från individuella handlingar till strukturellt våld, terrorism och krig.

Kursen syftar till att öka kunskapen om det stora folkhälsoproblem som våld i nära relation innebär på såväl individ-, samhälls- och strukturnivå. Konsekvenserna av våld i nära relation är omfattande, inte bara för den utsatta utan också för samhället som helhet, med konsekvenser som fysiskt och psykologiskt lidande och betydande ekonomiska kostnader.

Denna kurs behandlar de centrala begreppen och teorierna inom forskningsområdet, samt ger en orientering i aktuell nationell och internationell forskning om olika former av våld inom olika nära relationer. Kursen tillämpar ett genusperspektiv på såväl förövaren som den utsatta av våld i nära relation, samt för en diskussion och problematiserar hur det är möjligt att utveckla strategier i samhället för att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor. i relation till gällande lagstiftning och riktlinjer. Även de samhällsutmaningar som uppstår för de utsatta avseende riskhantering och skyddsarbete utifrån ett glesbygdsperspektiv behandlas under kursen.

Utifrån ett vidgat perspektiv med avstamp i fotbollshuliganismen ges historiska, sociologiska och kriminologiska perspektiv på fenomenet huliganism. Avvikande beteende, identitet, maskulinitet och olika former av våld står i fokus.

Sociologiska och kriminologiska perspektiv: Studier av huliganism fokuserar på maskulinitet, gruppdynamik och avvikande beteende. Det ses ofta som en form av subkultur där våldet i sig blir ett mål, snarare än att bara vara en reaktion på matchens resultat.

Orsaker och drivkrafter: Rivalitet mellan klubbar, alkoholpåverkan, sökandet efter spänning och identitet är vanliga drivkrafter. I vissa fall är huliganism kopplad till extrema ideologiska riktningar som nynazism.

Etnografiska intervjuer och kulturanalytisk tolkning syftar till att förstå mänskligt agerande, värderingar och sociala strukturer genom att studera människor i deras naturliga miljö. Genom deltagande observation och öppna samtal samlas material för att tolka kulturella mönster, där fokus ligger på att gå bortom vad som sägs och förstå den djupare innebörden i vardagslivet. Denna metodik ger en djupgående förståelse för kulturell variation och sociala dynamiker, vilket är centralt inom etnologi och socialantropologi. 

Mer än ord: Utöver intervjuer används observationer för att se vad människor faktiskt gör, inte bara vad de säger att de gör. 

Analys av kulturella mönster: Materialet bearbetas för att identifiera sociala och kulturella strukturer, processer och mening.

Teoretisk förankring: Insamlade data analyseras genom kulturvetenskapliga teorier för att förklara komplexa fenomen.

Reflexivitet: Forskaren reflekterar över sin egen roll och påverkan i tolkningsprocessen. 

Kursen behandlar den samhällsvetenskapliga forskningsprocessens olika steg, kvalitativ och kvantitativ metod, olika datainsamlingsmetoder såsom enkät, registerdata, intervju och observation. I kursen behandlas också metoder för analys av kvalitativa data ( intervju, observation) och kvantitativa data (enkät, registerdata). 

Förklara, ge exempel på och tillämpa grundläggande vetenskapliga datainsamlings- och analysmetoder

redogöra för den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen.

Självständigt formulera ett forskningsproblem och reflektera över och bedöma vad som är rimliga teori- och metodval

Tillämpa olika metodologiska verktyg för analys av data.

Kritiskt granska samhällsvetenskapliga rapporter eller tidigare forskning utifrån hur dessa har hanterat kopplingen mellan samhällsvetenskaplig teori och kvalitativa och kvantitativa angreppssätt för att studera vetenskapliga problem.

På grundläggande nivå redovisa, presentera och tillgängliggöra vetenskapliga resultat 

Kursen erbjuder en bred introduktion till vetenskapsteori och utvecklar förmågan till självständig reflektion och argumentation kring vetenskapsfilosofiska problemställningar. Centrala teman inkluderar kunskapsteoretiska grundfrågor, vetenskapens metodik och dess etiska dimensioner. Kritiskt granska skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap, samt applicera filosofiska verktyg på valfritt ämnesområde, för att undersöka och hantera de redskap som krävs för ett konstruktivt och intellektuellt arbete inom akademin.

Vetenskapens fundament: Förståelse för kunskapens natur och vetenskapens arbetsmetoder.

Kritiskt tänkande: Utveckla analysförmåga, argumentera och värdera lösningar på vetenskapliga problem.

Etik & gränsdragning: Vetenskapens samhällsroll och gränsen mot pseudovetenskap.

Kriminologi metod I introducerar grundläggande vetenskapliga metoder för att studera brott, brottslighet och samhällets reaktioner. Kursen omfattar främst kvantitativ metod (statistik, enkäter, brottsmätning) och ibland kvalitativ metod (intervjuer, observationer), med fokus på forskningsprocessen, datainsamling, analys och etik. Kriminologi metod I ger nödvändiga verktyg för att förstå hur kriminologisk kunskap produceras. 

Kvantitativ metod: Analys av numeriska data för att identifiera brottstrender, utvärdera insatser och använda statistik på ett meningsfullt sätt.

Statistisk analys: Grundläggande deskriptiv statistik, korstabeller, medelvärden och samband (korrelation/regression).

Forskningsprocessen: Design av studier, operationalisering av begrepp, datainsamling (enkäter, registerdata) och reliabilitet/validitet.

Kvalitativ metod: Intervjuer, textanalys och förståelse av brottslighetens kontext.

Forskningsetik: Hantering av känslig data och skydd av forskningspersoner. 

Denna kurs fördjupar kunskaperna i vetenskaplig metodik, med särskilt fokus på avancerad kvantitativ och kvalitativ analys. Kursen behandlar design av forskningsstudier, statistiska metoder, analys av brottslighetens orsaker och utsatthet, samt kritisk granskning av kriminologisk forskning. 

Kvantitativ metod: Fördjupning i statistiska analyser, enkätmetodik och användning av data för att kartlägga brottstrender och effekter av interventioner.

Kvalitativ metod: Avancerad tillämpning av metoder som intervjuer och fallstudier för att förstå kriminella beteenden och processer.

Analys och rapportering: Träning i att söka svar på kriminologiska frågor, analysera data och rapportera resultat vetenskapligt.

Tillämpning: Fokus ligger på att använda metoderna på verkliga kriminologiska problem och forskningsfrågor. 

Denna kurs fördjupar kunskaper i kvalitativa och/eller kvantitativa metoder, med starkt fokus på att självständigt designa, genomföra och kritiskt granska kriminologisk forskning. Momenten omfattar forskningsetik, avancerad datainsamling, analys samt författandet av ett självständigt uppsatsarbete. 

Avancerad metodkunskap: Fördjupning i kvalitativa metoder (t.ex. intervjuer, textanalys) och/eller kvantitativa metoder samt förmåga att tillämpa dessa på kriminologiska frågeställningar.

Forskningsprocessen: Utveckla förmåga att formulera vetenskapliga problem, välja lämpliga metoder, samla in och analysera data.

Självständigt arbete: Genomföra en kriminologisk studie och skriva en uppsats, ofta med tillhörande försvar/opposition.

Kritisk reflektion: Vetenskapsteoretiska ställningstaganden och kritisk granskning av andras studier. 

I mitt forskningsarbete använde jag Z-score, Pearson Correlation och Cross Correlation Function (CCF) analys.

Medan en traditionell korrelationsanalys (Pearsons r) enbart mäter samband som sker samtidigt, ger en Cross-Correlation Function (CCF) oss möjligheten att studera samband över tid. I vår studie har vi analyserat data med en tidsförskjutning på sex månader åt gången under en tidsperiod på 3.5 år. Den stora fördelen med att inkludera tidsfördröjning är att vi kan identifiera så kallade near-repeat-mönster. Det innebär att vi kan undersöka om en händelse tenderar att följas av en ökning eller minskning av liknande händelser vid ett senare tillfälle, inom ett halvår, ett år, ett och ett halvt år etc. upp till 3.5 år. Detta angreppssätt gör det möjligt att se om våldshandlingar fungerar som katalysatorer för framtida incidenter, snarare än att konstatera huruvida de sker inom samma tidsram.

Utbild­ningens grund­be­grepp utgår från de fem Lean-principerna och metodernas samt verktygens innebörd med koppling till helheten.

De fem Lean principerna

5S, ordning och reda

Standar­di­serat arbetsätt,QPS

Förbätt­rings­arbete Kaizen

SMED, reduktion av ställtid

De7+1förlusterna

Utformning av layout och material

Skydds och säkerhetstänkande

Teambuilding

Lean Ledarskap

Lean”mind set”

I kursen behandlas områden som uppmärksamhet, perception och gränssnitt. Användbarhetsbegreppet. Mentala modeller. Beslutsfattande i människa-maskin system, stress och prestation, minne, användbarhet och operatörsfel. Mer specifikt berör kursen hur människans informationsprocessande, perception, uppmärksamhet, minne, tänkande, beslutsfattande och stressnivå påverkar samspelet mellan människa och teknik. Kursen berör även aktuell teknikutveckling i samhället, inklusive automation, utifrån ett hållbart perspektiv för människa och samhälle. 

Kursen introducerar flera olika metoder för att analysera användbarheten hos tekniska system (tex SUS, cognitive walkthrough) samt metoder för att undersöka människans förmågor och begränsningar i samspel med en teknisk produkt eller i en miljö med tekniska inslag (tex kognitionsexperiment, NASA-TLX).

Kursen behandlar grundläggande perspektiv på digitaliseringen av samhället. Forskningsgrunden för fenomen som RPA, AI, Blockchain, Digital entreprenörskap och Agile transformation har en lång tradition, varför kursen behandlar underliggande teoretiska perspektiv som hjälper oss att få en djupare förståelse för var fenomenen kommer ifrån och vart de kan leda. Exempel på grundläggande forskningsperspektiv är agency theory, byråkrati och dess koppling till digital styrning, förändringshantering och dess koppling till agil transformation, mellanhandsreducering och öppenhet och dess koppling till blockchain.

Beskriva grundläggande teorier och processer associerade med digitaliseringen av samhället.

Beskriva grundläggande terminologi, metodologiska tillvägagångssätt och frågor kopplade till digitaliseringen av samhället.

Presentera och diskutera effekterna av grundläggande forskningskoncept, praktiska implikationer och alternativa perspektiv på digitaliseringen av samhället.

Etnografiska metoder används för att ge en ökad förståelse för människors agerande som sociala varelser. Etnografin nöjer sig inte med att lyssna till vad människor säger; den studerar vad människor faktiskt gör. Kursen ger praktiska färdigheter i etnografisk metod som kan tillämpas i olika områden på arbetsmarknaden.

I en rörlig, digital och global värld finns ett stort behov av metoder för att förstå människors erfarenheter av digitala medier och verktyg i vardag och arbetsliv. Hur hanterar människor digitala teknologier, så kallad user experience? Hur förhåller sig människor till de algoritmer som utvecklas med syfte att påverka deras beslutsfattande? Hur använder sig människor av sociala medier för att organisera sina liv och hur varierar detta användande beroende på olika sociala faktorer och kulturella sammanhang? Hur har appar som Tinder och Facebook förändrat våra sociala relationer, och hur har andra appar förändrat konsumtionsmönster och hur vi lever våra liv?

Kursen fokuserar på tillämpade etnografiska metoder som å ena sidan kan användas som kunskapsunderlag för att förbättra digitala tekniker, och å andra sidan kan förklara mänskligt beteende och sociala förändringar i en digitaliserad värld. Kursen riktar sig framförallt till personer som är intresserade av att få kvalitativa redskap för att på djupet förstå varför människor agerar som de gör och vad som händer i samhället, på marknaden, eller inom organisationen i en digitaliserad värld.

Inom kvalitetsteknik studerade jag arbetssätt, metoder och verktyg för verksamhetsutveckling. Jag fick en branschoberoende verktygslåda för att systematiskt kunna identifiera problem, analysera och förbättra processer och arbetssätt samt upprätthålla nivån på de förbättrade processerna och arbetssätten.

Definiera kund, intressent, kvalitet och process i industriella företag och andra organisationer.

Redogöra för de huvudsakliga värderingarna, arbetssätten och verktygen som används inom kvalitetsteknik.

Tillämpa de vanligaste kvalitetsarbetssätten och kvalitetsverktygen på industriella företag och andra organisationer.

Beskriva hur begreppen kvalitetsteknik, ledarskap, kvalitet och förbättring relaterar till varandra och kan stödja hållbar utveckling.

Analysera och redogöra för olika typer av variation och kvantitativt processutfall genom tillämpning av grundläggande statistiska verktyg.

Tillämpa analysmodeller för att identifiera, beskriva och diagnosticera processers effektivitet och möjligheter.

 Information om den framtida yrkesrollen i industriella miljöer. Etiska frågeställningar kopplat till yrkesrollen, kvalitetsteknik och ledarskap. Introduktion till vanliga programvaror, med fokus på kalkylprogram för beräkningar och visualisering av data. Informationssökning. Rapportskrivning, referenshantering, plagiat, citeringar och muntlig presentation. Vetenskapsteori. Lika villkor/lika behandling avseende samtliga diskrimineringsgrunder. Introduktion till hållbar utveckling. Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Planetära gränser och utmaningar relaterade till resursanvändning.

Beskriva några vanliga arbetsuppgifter för en verksamhetsutvecklare samt projektledare och ge exempel på några lokala och nationella industriella företag och organisationer där dessa förekommer.

Diskutera hållbar utvecklings betydelse ur ett industriellt perspektiv.
IT: Microsoft Office paketet: word, excel, powerpoint, samt olika relevanta IT-system.

Redogöra för lika villkor/lika behandling avseende olika diskrimineringsgrunder,

Identifiera och reflektera över etiska frågeställningar i relation till potentiella yrkesroller,

Stora delar av verksamheten i företag och organisationer sker i projektform varför kunskaper inom projektmetodik och projektledning är nödvändiga. Att arbeta i projekt innebär även att arbeta med eller leda en grupp av människor. I kursen kommer du därför, utöver grunder i projektledning, även att studera gruppdynamik och ledarskap för att få ökad förståelse för hur du själv, individer och grupper fungerar.

Olika projektmodeller, projektorganisation, mötesformer, dokumentation och projektplaner. Riskanalys, kravspecifikation, målformulering, intressentanalys, tidsplanläggning och aktivitetsnedbrytning. Agila projektmetoder. Skrivning av projektrapport. Etiska förhållningssätt. Lärstilar, motiverande värdesystem och konfliktstilar.Projektarbete i grupp, projektledarskap ur ett individ- och grupperspektiv, interpersonell kommunikation, gruppdynamik, roller, konflikthantering och feedback. Förbättringsarbete. Organisations - och ledarskapsteori. Kulturella föreställningar och mångfald. 

Förklara vad som karaktäriserar ett projekt och beskriva olika projektroller, metoder och dokumentation.
Planera, leda, genomföra och dokumentera projekt, inklusive arbets- och styrgruppsmöten samt genomföra en intressentanalys.
Beskriva och analysera sitt motiverande värdesystem samt sina lär- och konflikthanteringsstilar.

Identifiera och analysera sin egen roll i projektgruppen.

Beskriva olika organisationsformer samt identifiera och beskriva olika former av ledarskap, inklusive projektledarskap.

Beskriva olika etiska förhållningssätt.

Beskriva olika teorier om interpersonell kommunikation och ge konstruktiv feedback.

Identifiera och beskriva kulturella föreställningar och mångfald på individ, grupp och organisationsnivå.

Demola är en internationell innovationsplattform som kopplar samman studenter med företag för att lösa verkliga utmaningar genom "co-creation".

Under 8 veckor kommer du att samarbeta med dina kollegor och ta dig an verkliga utmaningar inom en samarbetsgrupp, vägledd av Demolas erfarna handledare. Programmet fokuserar på att leverera praktiska resultat, oavsett om det är ett koncept, en demo eller expertinnehåll, vilket ger dig chansen att göra en konkret skillnad och visa upp dina färdigheter. Vi arbetade med Ditwin som är ett konsultföretag som arbetar med digital produkt- och produktinsutveckling.

Arbeta i självorganiserande team med vägledning och stöd från våra professionella handledare.

Fokusera på att uppnå konkreta resultat, från demos och koncept till innehåll på expertnivå.

Presentera dina projektresultat för lokala företagsledare och intressenter.

Teatervetenskap I utgår från scenkonst i bred mening och omfattar flera olika scenkonstnärliga genrer, stilar och estetiska uttryck i det förflutna och i vår egen samtid. Kursen följer utvecklingen inom scenkonsten mycket nära och bjuder in scenkonstnärer som gästföreläsare. Kursen tar även upp scenkonstens relation till det omgivande samhället och erbjuder på så sätt en möjlighet för studenter att fördjupa sig i den levande scenkonstens rika tradition och händelserika nutid.

Teaterhistoria I, 7.5 hp

Kursen behandlar äldre teaterhistoria fram till den moderna teaterns genombrott. Kursen tar upp produktionsförhållanden, genrer, spelstil och olika samtida, centrala diskussioner om scenkonstens funktion och roll.

Teaterhistoria II, 7.5 hp

Kursen behandlar modernismens genombrott, den postmoderna scenkonsten och performancekonst. Utifrån olika perspektiv diskuteras gestaltning, produktionsförhållanden, publiksyn, synen på dramat och på scenkonstens funktion. Kursen följer upp och fördjupar frågeställningar som tas upp under Teaterhistoria I.

Föreställningsanalys, 7.5 hp

Kursen tar upp grundläggande teorier, begrepp och modeller för området föreställningsanalys. Frågeställningar aktuella vid analys och tolkning av en scenkonstföreställning tas upp och tillämpas.

Dramaturgi I, 7.5 hp

Kursen diskuterar olika aspekter av begreppet dramaturgi, ur såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv. Begreppet sätts i relation till estetiska diskussioner och förhållningssätt, både vad gäller scenisk gestaltning som textens utformning. Kursen ger exempel på hur man kan arbeta med dramaturgiska analyser.

Kursen vänder sig till sökanden som redan har en skrivande praktik (inom skönlitteratur, konst, teater, manusskrivande, journalistik mm) och som vill fördjupa sina kunskaper i dialog med andra studenter som skriver samt erkända och yrkesverksamma författare.

Redogöra för och analysera litterär och konstnärlig textPresentera, diskutera och kritiskt utvärdera sin egen praktik och sina arbetsmetoder

Kreativt gestalta ett litterärt och/eller konstnärligt verk

Utveckla sin konstnärliga och skrivande praktik på egen hand

Förstå och orientera sig inom konstnärlig forskning 

Förstå och orientera sig inom skrivpedagogik

Placera sin gestaltande och konstnärliga praktik i ett större socialt och estetiskt sammanhang

Kritiskt reflektera över skrivandets plats i samhället